Längre liv, längre arbetsliv

2012-04-19
Pensionsåldersutredningens delbetänkande visar att det finns betydande hinder för äldre på arbetsmarknaden.

Idag överlämnade Pensionsåldersutredningen sitt analys- och delbetänkande SOU 2012:28 "Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för att arbeta längre" till regeringen. På presskonferensen inledde Ulf Kristersson, socialförsäkringsmininster. Senast 1 april 2013 kommer slutbetänkandet att läggas.

Utredningen konstaterar att det finns många förutsättningar för att äldre ska arbeta längre än idag. Bland annat är människor i åldern 55-74 år i genomsnitt ett år längre friska än tidigare. Den påstår också att vi är smartare när vi blir äldre eftersom utbildningsnivån är högre, vi får mer stimulans och äter och lever hälsosammare än förr.  Det går att tala om en utbildningsrevolution som genomförts de senaste 50-60 åren bland svenska folket.

Fortfarande går ca 70 procent i pension vid 65 år trots att ingen given pensionsåldersgräns finns. Gränsen för när ohälsa uppträder går numera vid cirka 70 år trots att det förstås är högst individuellt.

De fysiska kraven i arbetslivet har minskat. Dessa var tidigare en faktor som påverkade tidig pensionsavgång.

Efterfrågan på äldre arbetskraft allvarligaste hindret

Det finns hinder för äldre i arbetslivet. Kvinnor anger ofta att deltid är angeläget. Men klart är att förändrade attityder hos arbetsgivare är det främsta skälet till att äldre inte har möjlighet att stanna kvar i arbetslivet i samma utsträckning som de själva önskar och som är önskvärt för samhället ur ekonomisk synvinkel. Lagen om anställningsskydd skyddar de som har jobb, men hindrar äldre arbetssökande.

Vem anpassar arbetslivet för äldre frågar man sig i utredningen? Sverige ligger inte i framkant i det avseendet. Det finns också svaga incitament för arbete efter 65 för låginkomsttagare.