Skriv ut

Lyckad höstutflykt till Köping med den manliga för KGK-gruppen inom SPF

 I ottan torsdagen den 18 oktober reste 32 teknikintresserade pensionärer med buss från Avesta till Köping för att ta del av det utbud av teknikmuseer som Köping har att erbjuda.

Några intressanta Köpingsprofiler

Köping är en kommun med ca 25000 invånare.
Inte många känner till att Köping har fostrat en nobelpristagare. 1926 erhöll Theodor (The) Svedberg nobelpriset i kemi. Han blev senare kemiprofessor i Uppsala och har där ett berömt laboratorium uppkallat efter sig.
En annan Köpingsprofil var Richard Dybeck som på 1840-talet skrev texten till det som senare skulle bli den svenska nationalsången.
Den mest kände Köpingsprofilen är otvivelaktigt apotekaren och kemisten Carl Wilhelm Scheele, som var verksam i Köping från 1775 till sin död 1786. Scheele kallas ibland även ”den moderna kemins grundare”. Han gjorde otaliga experiment upptäckte såväl syror som grundämnen och däribland syret. På stora torget i Köping hade han sitt apotek, som numer är rivet. Där står i stället Carl Milles staty av C W. Scheele. Apoteksmuseet ”Scheeles Minne” finns idag inrymt på Köpings museum.

 

Bil & Teknikhistoriska samlingarna

När vi kom fram till Köping vid 9.30 tiden kom vi till Bilmuseet. Värd och guide var Bengt Magnusson, som tog emot oss i museets ståtliga klubblokal med kaffe och smörgås. Med inlevelse och stor kunskap berättade han sedan om den unika samling bilar från svunnen tid, som samlats i de tidstypiska lokalerna. Här finns berömda gamla bilar av legendariska märken såsom Bugatti, Voisin, Panhard-Levassor, Cadillac, Bentley, Mercedes-Benz och Rolls-Royce. Prins Bertils gamla Bugatti och förre kronprinsen Gustav Adolfs Bentley, bilar från 1930-talet finns också här. Den senare bilen hade t.o.m. lyxig intarsia på innerdörrarna.
Att de unika samlingarna finns just här kan man tacka Bertil Lindblad för. Under mer än två decennier samlade han och renoverade gamla och slitna bilar på sin fritid. Han var ensamstående och donerade allt till den stiftelse han bildade 15 år före sin död. Det blev Stiftelsen Bertil Lindblads Bil och Teknikhistoriska Samlingar. Idag finns här många av Sveriges mest intressanta och välrenoverade bilar, motorcyklar och motorer att beskåda. Just år 2012 och 2013 har man dessutom en nästan komplett samling SAAB-bilar att visa upp. Vi stannade i nästan två timmar på bilmuseet.

 

Nyströmska gården med sitt snickerimuseum var nästa stopp.

Detta är en gammal Å-gård och här visas en fantastisk samling av verktyg, schabloner och minnen från snickeriverksamheten från 1800-talet.

Lunchen åts på den gamla järnvägsstationen som togs i bruk då den smalspåriga järnvägen från Köping till Uttersberg och Riddarhyttan invigdes 1866. Det är därmed det näst äldsta fungerande stationshuset i Sverige. Den numer nedlagda järnvägsbanan gick under förkortningen KURJ.
Lunchen bestod av tre välsmakande rätter som mättade.

Efter lunchen begav vi oss till Järnvägsmuseet med lokstall som ligger precis bakom stationsbyggnaden.
I lokstallet finns ett nästan 140 år gammalt ånglok bevarat tillsammans med två passagerarvagnar och en dressin. I det lilla museet visas också allehanda föremål som användes då banan en gång var i drift. En intressant film berättade hur trafiken fungerade. Den nära fem mil långa banan upp till Riddarhyttan hade en mycket udda spårvidd. Den var 1090 mm bred och därmed sannolikt den bredaste smalspåriga järnvägen som existerat. Loket hade denna bredd och därför måste rälsen anpassas därefter. Normalt har smalspåriga banor en bredd av 891 mm.
Passagerartrafiken på banan lades ner 1952 och 1968 gick det sista malmtåget från Riddarhyttan till Köping. Idag har all räls rivits upp och det enda som återstår är 100 m räls runt den gamla stationsbyggnaden.

 

Köpings museum var sista museet vi besökte på eftermiddagen.
Här finns ett unikt Apoteksmuseum, som heter ”Scheeles Minne”. Dessutom finns här också ett Brandmuseum.
Apoteket har inredning och utrustning som är från förra sekelskiftet. Vår guide Ingela Welén klädde ut sig i 1700-talskläder och gestaltade en apotekares fru som beskrev hur det var på Scheeles tid. Vi fick till och med som avslutning testa en grön okänd dryck i provrör. Viss ängslan spred sig bland de närvarande ifall drycken kanske kunde vara giftig. Munterheten blev därför stor när den visade sig vara helt ofarlig och dessutom smakade gott.
Brandmuseet som ligger intill ån vid Köpings museum visar stadens brandskyddshistoria med välbevarade redskap. Vi fick också ingående berättelser om den stora stadsbranden 1889 och den kritiska gasexplosionen 1976.
Vid dagens sista stopp besökte vi det nyöppnade Stenugnsbageriet som också hade ett café. Förutom gott kaffe och nybakta bullar kunde man köpa utsökt goda surdegslimpor som bakats på stenmalet mjöl och gräddats på stenhällar.
Vi var alla överraskade över att museerna i Köping har så mycket intressant att bjuda på. Sevärdheterna är belägna i Gamla staden och dessutom ligger de alla på bekvämt promenadavstånd från varandra längs Köpingsån.
Efter en spännande och lärorik dag åkte vi hemåt i höstmörkret med många positiva intryck. Samstämmigt tyckte vi alla att det hade varit en mycket lyckad utflykt.

Sven-Eric Lunner  

Bilder från utflykten